På denna sida:
Lake Lugano är en sjö vid gränsen mellan Italien och Schweiz, mellan Lake Como och Lake Maggiore. Nästan två tredjedelar av sjön ligger i Schweiz och den återstående delen i Italien.
Sjön, som är av glacialt ursprung, ligger inbäddat bland vackra berg och är ett populärt turistmål för båtliv. Tyvärr är sjön Lugano fortfarande mycket förorenad och bad i den anses vara riskabelt.
Exempel på väletablerade hotspots för turism runt sjön är Monte San Salvatore, Monte Generoso och Monte Brè.
UNESCO: s världsarvslista Monte San Giorgio ligger söder om Lake Lugano.
Italienska namn: Lago di Lugano
Alternativt italienskt namn: Lago di Ceresio
Tyska namn: Luganersee
Latinskt namn: Ceresius lacus
Namnet Lake Lugano kommer från staden Lugano, som ligger vid sjön i södra Schweiz, inom den italiensktalande kantonen Ticino och omgiven av bergsfötterna i Lugano.
Den äldsta kända användningen av namnet Lago di Ceresio är från 590 e.Kr. när den gallo-romerska historikern Gregory of Tours kallar sjön med detta namn i en av dessa texter. Det här namnet sägs härledas från det överflöd av körsbärsträd som brukade växa längs sjön. (Det latinska ordet för körsbär är cerasus.)
I vissa dokument från början av 800-talet e.Kr. kallas sjön Laco Luanasco.
Plats | Gränsen mellan Schweiz och Italien, i Lombardiet och Ticino regionen. |
Koordinater | 45°59′N 8°58′ |
Primära inflöden | Vedeggio
Cassarate Cuccio Laveggio Magliasina Bolletta Scairolo |
Primära utflöden | Tresa |
Yt-area | Nästan 50 kvadratkilometer |
Max djup | 288 meter |
Genomsnittligt djup | 134 meter |
Meter över havet | 271 meter |
Delen av sjön som ligger söder om Melide-bron är känd som den södra bassängen, med den del som är norr om vägen är den norra bassängen. Den norra bassängen är lite mindre än 28 kvadratkilometer, medan den södra bassängen är lite mer än 21 kvadratkilometer. Sjöns retentionstid är mycket längre i det norra bassängen (genomsnitt: 11,9 år) än i södra bassängen (genomsnitt: 2,3 år).
Bron skär inte helt av de två bassängerna från varandra, eftersom bron tillåter vatten att passera mellan bassängerna. Byggd på en morän mellan Melide och Bissone 1848 gjorde bron det möjligt att etablera en direkt vägförbindelse mellan Lugano i Italien och Chiasso på andra sidan den schweiziska gränsen. Idag är vägen också för järnvägen.
Exempel på städer, byar och kommuner runt Lake Lugano.
Brusimpiano |
Campione d’Italia |
Cressogno |
Oria, Valsolda |
Porlezza |
Porto Ceresio |
San Mamete |
Agno |
Agnuzzo |
Bissone |
Brusino-Arsizio |
Cantine di Gandria |
Capolago |
Caprino |
Carabietta |
Caslano |
Cassarate |
Castagnola |
Figino |
Gandria |
Lugano |
Magliaso |
Maroggia |
Melano |
Melide |
Montagnola |
Morcote |
Paradiso |
Riva San Vitale |
Ponte Tresa |
Società Navigazione del Lago di Lugano (Lake Luganos Navigations Bolag) driver passagerartrafik på Lake Lugano, både i Italien och Schweiz.
Flottan består av olika typer av båtar. Här är några exempel:
Namn | Passagerare + Besättning | Max fart |
Vedetta | 40+1 | 12.0 km/h (7.5 mph) |
San Lorenzo | 60+1 | 18.7 km/h (11.6 mph) |
Sant’Ambrogio | 60+1 | 18.5 km/h (11.5 mph) |
Milano | 150+2 | 20.0 km/h (12.4 mph) |
Morcote | 220+2 | 21.0 km/h (13.0 mph) |
Paradiso | 220+2 | 19.8 km/h (12.3 mph) |
Ceresio | 240+2 | 21.8 km/h (13.5 mph) |
San Gottardo | 300+2 | 25.6 km/h (15.9 mph) |
Lugano | 300+2 | 27.0 km/h (16.8 mph) |
Italia | 300+2 | 25.7 km/h (16.0 mph) |
Det finns ett område bakom den södra stranden av sjön Lugano som är mycket rik på fossil. Detta inkluderar UNESCO: s världsarvslista Monte San Giorgio. Många av fossilerna har daterats till mitten av Trias-eran, vilket innebär att de är cirka 220 miljoner år gamla.
Det första beviset på att ett politiskt organ styrde Lake Lugano-stranden är från 800-talet e.Kr. Efter detta inkluderades sjön i Sperio-länet innan den föll under biskopen av Como under år 1000.
På grund av sitt strategiska läge har de som vill kontrollera regionen – och särskilt trafiken till och från alperna – alltid velat ta kontroll över Lake Lugano. Kontrollen över alpintrafiken var till exempel varför Como och Milan slogs mot varandra vid Lake Lugano på 1200-talet.
År 1752 fastställdes gränsen mellan Schweiz och Italien genom Varese-fördraget och sjön delades av de två länderna.
Campione d’Italia är en italiensk exklav vid stranden av Lake Lugano, inom den schweiziska kantonen Ticino. Enligt europeisk tullag anses exklaven – inklusive en del av sjön – vara icke-territoriellt för skattemässiga ändamål och har en särskild skattestatus. Detta inkluderar bland annat undantag från EU: s moms.
Den största arbetsgivaren i kommunen Campione d’Italia är den berömda Casinò di Campione, med över 50 bord och cirka 500 spelautomater. Exempel på tillgängliga bordsspel är roulette, black jack, baccarat, baccarat chemin de fer och poker.
Detta kasino har en fascinerande historia; det grundades redan 1917 men inte för att tjäna pengar utan för att locka utländska diplomater under första världskriget och få information från dem.
Kasinot ägs av den italienska regeringen men drivs av kommunen, och kommunen tjänar tillräckligt med pengar från kasinot för att driva kommunen utan behov av inkomstskatt.
År 2007 flyttade kasinot in i nya lokaler med mer än 55 000 kvadratmeter golvyta, designad av Mario Botta. Det finns nio våningar ovanför jord + tre underjordiska våningar.